Nu när det är Julafton borde jag önska alla er en riktigt God Jul!

Du vet när du sitter där helt ensam och har gjort det du ångrar. Du stirrar ut i intet och önskar att du kunde vrida tillbaka den tid som redan passerat. Dina sorger trycker på dina axlar som betong. Tårar trillar försiktigt nerför dina kinder och varje gång du sluter dina ögonlock spolas dina misstag upp ännu en gång. Du försöker glömma det som hänt men de gånger du blir påmind hugger det till inom dig. Det känns som ett sår som inte går att reparera med ett plåster. För när du tar bort det där plåstret finns ärret kvar. Och vartenda gång du tittar på ärret blir du påmind. Kanske är det då man borde se allt ur en annan synvinkel. Man borde kanske se det som något speciellt. Ditt misstag är något som du får bära med dig hela ditt liv, men varför ska det vara dåligt? Det blir din egna lilla hemlighet. Det är hemligheter som gör människan speciell. Utan hemligheterna vore vi inte samma person. Ta dina problem och se det ur en annan synvinkel, för vem vet, någon gång kanske du tittar på det där ärret och ger dig själv ett leende...*